Folk i Finland special

Kulturisterna: med Erik och Henrik

(Du hittar avsnitten längre ner på sidan.)

I den här serien “hjäpprogram” får du en möjlighet att lära dig mer om den svenska kulturen i Finland, språkhistoria, kulturhistoria och om de medverkandes egna högst personliga iakttagelser om de här sakerna. Programmen är ett slags komplement till de intervjuer som produceras inom ramen för Folk i Finland.

Erik Snellman är ortnamnsexpert och tidigare journalist på svenska YLE i Helsingfors med många uppskattade programserier bakom sig om ortnamn och ordhistoria. Henrik Thorson, som producerar Folk i Finland, har även han tidigare varit producent på svenska YLE i Helsingfors, men har sedan dess arbetat med kultur, film och TV i Sverige. Han är nu verksam som producent och även jurist (sedan augusti 2019).

Producerad för Thotal AB OY med stöd av Kulturfonden för Sverige och Finland.


DEL 12: Om om igen, både i Finland och Sverige.

Kulturisterna tar sig än en gång an sitt favoritämne, nämligen om-namnen, ortnamnen som slutar på “om”. Nu handlar det om hardcore om-namn, nämligen koncentrationen utanför Lovisa i Östra Nyland och utanför Sollefteå i Sverige… Varför finns så många om-namn just där? (I Finland: Hardom, Haddom, Hattom eller i Sverige: Lökom, Undrom, Skedom…) Erik Snellman, ort-kunnig ger svar på tal och dessutom medverkar kommunarkivarien Fredrik Granholm från Sollefteå (förresten vänort till Nykarleby i Österbotten).

Dessutom återkommer ett vanligt trätoämne mellan Kulturisterna: finns det faktiskt något sådant som hemspråk? Något även om det här med accenter och tonalspråk och dessutom hur Eriks vänskap med grönlänningar utvecklats…

Producerad av Thotal AB OY med stöd från kulturfonden för Sverige och Finland. Producent Henrik Thorson.


DEL 11: Tiitinenlistan och den bortglömde Tölle

I det här avsnittet talar Kulturisterna om intervjuerna från bokmässan 2019: Christoffer Wiik, Benita Backas-Andersson och Paul Söderholm. Du hittar intervjuerna här. Erik befarar att hans far kan finnas med på Tiitinenlistan, som Wiiks bok handlar om. Dessutom lanserar de serien om de ursprungliga byarna i Helsingfors där Tölö är först ut. Där bodde en gång Tyrgils, kallad Tölle, som senare glömdes bort. De reflekterar över dagens Tölö (eller i alla fall gårdagens…).


DEL 10: Bokerier scienceficton och smak av Västnyland.

I det här avsnittet fråga sig Kulturisterna vad är KAJ? Kan man säga att det är som Pleppo men bara mer synligt? Nja, Kulturisterna har en annan mer konkret förklaring. Som vanligt berättar de båda om sin bakgrund och nu kommer det fram att Erik faktiskt en gång blev headhuntad till YLE efter att ha legat vi universitet många år.

Så pratar det om ett tillstånd som kan drabba artister som står på scenen, närmare bestämt skådespelare. Erik berättar om karaktären Roy From som inte lämnar honom ifred trots att det var flera år sedan han spelade Roy på sommarteatern på Postbacken. Med tanke på det politiska läget i världen och klimatet är det passande att tala om sommarteater den här tiden på året.

Så till ordet bok inför den kavalkad av intervjuer från bokmässan i höstas som de kommer att kommentera. Boken är kanske orsaken till att runorna var så kantiga (alltså trädet). Fast inte helt säkert är det att det var just bok, eftersom det där trädet troligen hade frukter (kastanjer tex.). Någon har blandat ihop det i alla fall om det inte var så att man tänkte sig äta böcker. Så hur är det med bok-böcker och not-nötter. Det är liknande förvandling, men den ena är mer på skoj kanske. Ett av orden på finska, kirjasto, motsvarar bokeri (bibliotek) och åtminstone Henrik saknar bokerier i samhället. Ljudet av att skriva (kriii kriii) låter samma för alla språköron men orden ändå inte släkt (kirja / skriva) förutom genom själva ljudet då.

Även böckernas bok, raamattu, bibeln, får en plats i programmet och här handlar det om ord som vandrat olika vägar och tillslut mötts i den höga nord.

Dagens kommentarer handlar om Bjarne Ismark som nyligen kommit ut med minnesboken Disa mer än hundra. Du hittar intervjun, del 5, här.
Bjarne har även tidigare givit ut sciencefiction böcker och Erik disktuerar frågan. Han blev liksom Bjarne och många andra inspirerad av Invasionen på mars (Martian Chronicles) och har läst det mesta. Som Bjarne tycker Erik att bra sciencefiction måste ta vetenskapen på allvar. Hans favorit är Kubrics 2001 – ett rymdäventyr. Bjarnes böcker hittar du på boklund.fi.

På tal om Disa och hennes många minnen kommer Kulturisterna in på vad som är sant och vad som är bara minnen. Erik skriver sina memoarer och har insett att det han trodde om månfärden för 50 år sedan inte kan vara riktigt…

Kommentar också om Bitte Westerlund, som fått Måltidsakademins nordiska pris 2019, pristagare, med boken Smaka på Östnyland. Du hittar även den boken på boklund.fi.

Kulturisterna diskuterar vidare ortnamnen Eknäs som har med eke att göra och Raseborg, en gammal fästning där man ofta spelar teater och som givit namn till dagens kommun i området. Namnet är direktimport från Tyskland, men inte samma sorts namn som t.ex. Liljendal i Östra Nyland.

Nyland heter det nya landet, men är snarare ett nytt landskap
än ett land, men de frågar sig i förhållande till vad? För den från Sverige som inte varit i Finland så mycket kan det mesta där te sig som nytt och så var det väl när landsdelen fick sitt namn.

Kulturisterna introducerar också en ny serie om alla de gamla byarna som utgör delar av det nuvarande Helsingfors.


NYÅRSPECIAL. Nyårslyckor, lilla jul och till Danmark åter.

Det här avsnittet handlar om två storheter, nyåret och Danmark och det som finns däremellan. Det betyder att även julen får sig en duvning av Henrik och Erik, även om samtalet inleds med tankar om nyårslyckornas vetenskaplighet. Det var ju Lenins nyårsbestyr 2017 som gav Finland definitiv frihet och frågan är om firandet av självständigheten borde varit då, på nyårsafton. Fast egentligen anser Kulturisterna nog att nyåret borde firas vid en tidigare tid, eller inte allas gemensamt. Var och ens nyår är ju när man fyller år, resonerar de. Det nuvarande nyårsfirandet inger ett visst mått av försiktighet: först när vi är övertygade om att det går mot ljusare tider tar vi fram bubbelflaskan och hattarna.

Finland har dock en positiv inställning till fest (jehula, juhla alltså) och firanden på måndagar som är lill-lördags-afton-afton är inte ovanligt. Likaså Lilla Jul som sprider sig över vintern och inte är någon bagatell, även julgåvorna vid den “svenska” adventfesten nog är färre i antal än vid stora jul. Så det här med Eriks äventyr i Danmark. Vi får en insikt i varför danska tycks så svårt när det egentligen är lätt och dessutom så likt svenska (bara 100 ord skiljer säger Erik). Rasmus Nalle som vi hörde om i tidigare avsnitt hade emellertid begränsat ordförråd för en vetgirig 5 åring, tycks han anse.

I alla fall var det danska undret bra för Erik som kom att kunna hjälpa Rundradions tjänstemän att översätt både pundare från Kristiania och bönder från Vestjylland. Den utbildning som han erbjöds i Danmark på 70-talet var inte bara språket i sig utan också en marxistisk grundsyn med källkritik som första kurs, vilket milt sagt var annorlunda mot Finland.

Slutligen bjuder Kulturisterna på en sillsallad av östnyländska ortnamn, det poetiska Liljendal med sin stenfot som rest av herrgården, men kyrkan heter Sävträsk och Pernå var även en del av det hela. Ja lyssna själv!


DEL 9: Erik och danskan, Rasmus Klump, Siklax och juristen från Hirvlax

INNEHÅLL
Davs Kamelius! I dagens avsnitt får vi höra den första delen om Eriks liv i Danmark och hur han lärde sig läsa på danska. Det var serien Rasmus Klump och varumärket van Houten som dominerade hans första läsupplevelser. Dessutom kommenterar Kulturisterna intervjun med Anne Lindgren-Slotte (Folk i Finland del 12).

De frågar sig om Hirvlax har med fisk att göra eller något annat djur? Laxorterna finns ju alltid i en gammal vik. Och hur är det med Siklax den fiktiva socknen skapad av Lars Sund. (Men det finns en väg i Korsholm som heter Siklaxvägen.) Vad har sen Vexala med växten Missne att skaffa? Rena Munsala frossan i dagens program som lär fortsätta.


JULSPECIAL. Hjul på julfest och skådespelaren som julbock. 

Erik Snellman och Henrik Thorson diskuterar jultraditionen i Finland. Ordet jehula var grunden för det finska ordet för fest och snart stod det härliga till. Hjulen som rullar runt har faktiskt (kanske) med ordet jul att göra ändå och vid julen då vänder allt mot ljusa tider. Så nyåret blev nog en vecka senare av misstag. Erik berättar om sitt 13e kåseri (nu har han skrivit över 90 stycken). Frågan är sen hur man säger på finska när man ska prata om hjul på jul-fest… Kulturisterna går vilse i julorden och Henrik försöker sig på en förklaring…på finska. Frågan blir sen om en jultomte kan vara julbock och det kommer fram att skådespelare har det rätt motigt när de är just julbock (eller julgubbe). Det snurrar runt i det här specialavsnittet för kulturisterna när julbegreppen ska definieras. Julbock är i alla fall vad Henrik tycker sig blivit kallad när han rört sig runt i stugorna i Österbotten…(Utklädd till tomte alltså). Men annonserat det skulle han aldrig göra i Sverige – inte som man gör i Sibbo där julbockstjänster erbjuds nyktert och på tre språk…


DEL 8: Självständighet, Lucia och Runsala

I del 8 berättar Erik om en ryska som är en känd författare på svenska i Finland, men kan man kalla henne finlandssvensk? Och hur är det med Runsala i Åbo, där det finns en mängd vackra ryska trähus, har halvöns namn (liksom Runsor utanför Vasa där Eriks släkt kom från) något med ryskt att göra?

Kulturisterna kommenterar också intervjun med Riko Eklundh i Folk i Finland del 11, om boken han skrivit om sin farmor. Heter det förresten Noux eller Nouks och är det faktiskt ett samisk namn (så långt söderut) för Svan? I så fall borde väl Långträsk som ligger där egentligen heta Svansjön?

I Finland skrider man vid två högtider. Kulturisterna diskuterar självständighetsdagen den 6 december och om lucia som infaller som vanligt… Självständigheten kunde faktiskt firats vid flera olika tillfällen, tex. nyårsafton, men man valde den 6 december med en bal i presidentens slott i Helsingfors som ligger alldeles ett stenkast från Kulturisternas studio.

Lucia kan nog betraktas som något mycket svenskt i Finland – men vinner popularitet också den finskspråkiga kulturen. Erik har studerat Lucia på andra håll (genom youtube) och uppfattar att firandet i Norra Tyskland påminner mer om en fest i en ölstuga. Slutligen om Lussekatten som ju är vanlig i Sverige men hur är det i Finland. Här får du som vet höra av dig och ge Kulturisterna Erik Snellman och Henrik Thorson litet uppdatera kunskap på bullområdet (genom epost till inf(at)thotalmedia.com).


DEL 7: Kan man vara kär i en by? Riksväg 8 och Åbo i Vasa.

Kan man vara kär i en by? Erik anser sig vara kär i alla byar. Vad betyder Maxmo och varför heter det Merikariva och Sastmola och är de släkt? Och vad betyder Malax?

Hur nära släkt är förresten Åbo Akademi med sin filial i Vasa och med det gamla kejserliga universitetet i Åbo och med universitetet i Helsingfors? Många knepiga frågor reds ut i det här avsnittet och dessutom kommenterar Henrik och Erik Folk i Finland del 10 om Pocket Democracy.

Medverkande Erik Snellman och Henrik Thorson. Från 2019.


DEL 6: Årvas: är det Ekorrbyns rätta namn?

I det här avsnittet är temat “Man kan ta pojken ur byn men inte ta byn ur pojken.” (KAJ) och det är fråga om en riktig Oravaisfrossa. Henrik gör ytterligare avbön och kontaktar Ulf Johansson (en äkta oravaisbo) för att ta reda på hur hans övertramp upplevdes (när han kallade Oravais för by) och vad man ska kalla Oravais för…

Erik berättar hur det är att vara med i namnkommittén i Sibbo och hur det går till att ge namn till vägar, byar och skolor. Vi får höra om Järnvägsgränden i Söderkulla dit järnvägen sen aldrig kom och om Eriks dröm att om Snellmansgatan och Eriksgatan i Helsingfors hade korsat varandra så hade hann kunnat stå där i korsningen. De går sedan igenom alla spännande namn i just Oravais och de frågar sig om det var fel att vara en hårig bonde förr i tiden.

Medverkande Henrik Thorson och Erik Snellman. Från 2019.


DEL 5: Om mustang, svensk teater på finska och Sibbe the Saga.

Erik och Henrik sitter i Kronohagen liksom i del 4 men vi får först höra ett tidigare samtal om Mustang – om ordet och bilen – i repris. De avhandlar också teater även den här gången. Kommentarer till Folk i Finland del 9 med Labbet och Folk i Finland extra med Thomas Forsström. Det visar sig att det är svårt att komma fram till varför det behövs en särskild finlandssvensk dramatik… men då hotar Erik att gå ut. Han har dessutom spelat med i en brittisk fars visar det sig (på Postbacken utanför Borgå). Diskussion om filmerna om Mannerheim, Sibelius och en profetissa i vår tid (Maria Åkerblom), alla om svensktalande personer men som görs helt på finska. Henrik hotar med en helt finskspråkig repertoar ifall han skulle bli chef på Svenska Teatern och de diskuterar också hur man gör när man översätter från ett språk till ett annat, som en fiktiv berättelse om Sibbe som kom till Sibbo eller i fallet torpartrilogin av Väinö Linna.

En mustang i vår tid…

DEL 4: Om hämt-teater, karlebyar och en hund med hemlängtan.

Den här gången möts Erik och Henrik på riktigt vid finska viken och varför heter den så? Den är ju även andra länders vik… De diskuterar Pars pro toto, Tallinn och Kaisaniemi. Erik kommenterar intervjun med Nina Maria Häggblom och frågan om vad alla de här Karlebyarna har sina namn efter avhandlas. Erik är beredd att ta hem en teaterföreställning i sitt vardagsrum. Om nio år. Han säger också att Henrik inte behöver ändra sig för att bli finlandssvensk…

Medverkande Erik Snellman och Henrik Thorson. Från 2019.


DEL 3: Om Jeppo, Revolvrar och Göran.

Erik och Henrik diskuterar betydelsen av Jeppo och att det inte har med Jeppis att göra, fast de här platserna ligger nära varandra. Henrik ber Oravaisborna om ursäkt och så kommenterar kulturisterna intervjun med Göran Ekström som var del 7 i serien Folk i Finland. Vem var det förresten som osäkrade sin revolver egentligen och var det faktiskt en revolver? Erik berättar till sist hur han lärt sig hemifrån att se på svenskar från Sverige…

Länkar till sådant Kulturisterna talade om: boken om Ior Bock som de pratar om hittar du mer information om här. Och artikeln om the Bock Saga från YLE finns här. Vill du läsa om rysshärjningarna och upprinnelsen till Sveaborg så hittar du det i Vasis (Vasabladet) här.

Henrik sänder från Molkom i Värmland, Sverige och Erik medverkar från Sibbo i Nyland, Finland.

Medverkande Henrik Thorson och Erik Snellman. Från 2019.


DEL 2. Kulturisterna Om Om.

Den här gången diskuterar Erik Snellman och Henrik Thorson om-namnen bland ortnamn, som är deras favoritämne. Dessutom vad betyder Drumsö egentligen? Och svimmar man alltid i tysk opera? Dessutom kommenterar de intervjuerna i Folk i Finland del 4 med Siri Fagerudd och Alfred Backa.

Medverkande Henrik Thorson och Erik Snellman. Från 2019.


DEL 1. Kulturisterna: Joakim Ekorre

I det här avsnittet får du veta mer om ortnamnen Oravais, Kimo, Kyroboas (alla platser i Österbotten) och om den fästning i Helsingfors som har kallats både Sveriges och Finlands borg och dessutom har tre namn till.

Vi går igenom hur det är med dialekterna i Finland och ifall man är författare om man skrivit bara en bok. Erik Snellman berättar också om de många svenskspråkiga dagstidningarna i Finland.

Han skriver själv kåserier i Hufvudstadsbladet, den tidning som även Tuva Korsström jobbade i många år, bland annat som kulturchef. Hon var gäst i den tredje delen av serien Folk i Finland.

Medverkande Henrik Thorson och Erik Snellman. Från 2019.